utspela

Swedish

Etymology

ut +‎ spela, like German ausspielen

Verb

utspela (present utspelar, preterite utspelade, supine utspelat, imperative utspela)

1. (reflexive or passive voice) to be set, to play out, to take place (of a story that takes place somewhere)

   romanen utspelar sig/utspelas i Norrköping

   the novel is set in Norrköping

Conjugation

Conjugation of utspela (weak)

	Active		Passive
Infinitive	utspela		utspelas
Supine	utspelat		utspelats
Imperative	utspela		—
Imper. plural1	utspelen		—
	Present	Past	Present	Past
Indicative	utspelar	utspelade	utspelas	utspelades
Ind. plural1	utspela	utspelade	utspelas	utspelades
Subjunctive2	utspele	utspelade	utspeles	utspelades
	Participles
Present participle	utspelande
Past participle	utspelad
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

See also

• inspela
• överspela
• spela in
• spela över
• spela ut
• utagera
• utspel

Further reading

• utspela in Svensk ordbok.