överglänsa

Swedish

över- (“over-”) +‎ glänsa (“shine”)

överglänsa (present överglänser, preterite överglänste, supine överglänst, imperative övergläns)

to show greater skill or performance; to outshine, to one up, to excel
Lärjungen överglänste mästaren i svärdduellen
The disciple outshone his master in the sword duel

Conjugation of överglänsa (weak)

	Active		Passive
Infinitive	överglänsa		överglänsas
Supine	överglänst		överglänsts
Imperative	övergläns		—
Imper. plural¹	överglänsen		—
	Present	Past	Present	Past
Indicative	överglänser	överglänste	överglänses	överglänstes
Ind. plural¹	överglänsa	överglänste	överglänsas	överglänstes
Subjunctive²	överglänse	överglänste	överglänses	överglänstes
	Participles
Present participle	överglänsande
Past participle	överglänst
¹ Archaic. ² Dated. See the appendix on Swedish verbs.