övervinna

Swedish

Etymology

From över- +‎ vinna.

Pronunciation

• Audio:

  (file)

Verb

övervinna (present övervinner, preterite övervann, supine övervunnit, imperative övervinn)

1. to defeat, to conquer

Conjugation

Conjugation of övervinna (class 3 strong)

	Active		Passive
Infinitive	övervinna		övervinnas
Supine	övervunnit		övervunnits
Imperative	övervinn		—
Imper. plural1	övervinnen		—
	Present	Past	Present	Past
Indicative	övervinner	övervann	övervinns, övervinnes	övervanns
Ind. plural1	övervinna	övervunno	övervinnas	övervunnos
Subjunctive2	övervinne	övervunne	övervinnes	övervunnes
	Participles
Present participle	övervinnande
Past participle	övervunnen
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

Derived terms

• oövervinnelig