bära sig åt
Swedish
editVerb
editbära sig åt (present bär sig åt, preterite bar sig åt, supine burit sig åt, imperative bär sig åt)
- (reflexive) behave
- Men hur bär du dig åt, människa?!
- What's with the behavior?!
- Hur ska man bära sig åt i den situationen?
- How are you supposed to behave in that situation?
- Jag har burit mig illa åt
- I've acted badly
Conjugation
editConjugation of bära (class 4 strong)
| Active | Passive | |||
|---|---|---|---|---|
| Infinitive | bära sig åt | — | ||
| Supine | burit sig åt | — | ||
| Imperative | bär sig åt | — | ||
| Imper. plural1 | bären sig åt | — | ||
| Present | Past | Present | Past | |
| Indicative | bär sig åt | bar sig åt | — | — |
| Ind. plural1 | bära sig åt | buro sig åt | — | — |
| Subjunctive2 | bäre sig åt | bure sig åt | — | — |
| Participles | ||||
| Present participle | — | |||
| Past participle | — | |||
| 1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs. | ||||