Old Norse

edit

Etymology

edit

From bani (bane) +‎ maðr (man, person).

Noun

edit

banamaðr m

  1. killer, slayer

Declension

edit

Descendants

edit
  • Danish: banemand
  • Faroese: banamaður
  • Norwegian: banemann (Bokmål), banemann (Nynorsk)

References

edit