förenkling

Swedish

Etymology

From förenkla +‎ -ing.

Noun

förenkling c

1. simplification

Declension

Declension of förenkling
	Singular		Plural
	Indefinite	Definite	Indefinite	Definite
Nominative	förenkling	förenklingen	förenklingar	förenklingarna
Genitive	förenklings	förenklingens	förenklingars	förenklingarnas

Further reading

• förenkling in Svenska Akademiens ordböcker