gengångare

Swedish

Etymology

gen- (“re-”) +‎ gångare (“walker”). Compare Danish genganger and Danish genfærd.

Noun

gengångare c

1. a revenant, a ghost (of a dead person, who has returned)

Declension

Declension of gengångare
	Singular		Plural
	Indefinite	Definite	Indefinite	Definite
Nominative	gengångare	gengångaren	gengångare	gengångarna
Genitive	gengångares	gengångarens	gengångares	gengångarnas

Synonyms

• fantom
• gast
• spöke
• vålnad

Related terms

• gå igen

References

• gengångare in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
• gengångare in Svensk ordbok (SO)
• gengångare in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)