gudsbevis

Swedish

Etymology

Gud (“God”) +‎ -s- +‎ bevis (“proof”)

Noun

gudsbevis n

1. (religion, philosophy) proof of God's existence

   René Descartes ontologiska gudsbevis ― René Descartes' ontological proof of God's existence

Declension

Declension of gudsbevis

		nominative	genitive
singular	indefinite	gudsbevis	gudsbevis
	definite	gudsbeviset	gudsbevisets
plural	indefinite	gudsbevis	gudsbevis
	definite	gudsbevisen	gudsbevisens

References

• gudsbevis in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
• gudsbevis in Svensk ordbok (SO)
• gudsbevis in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)