hållpunkt

Swedish

Etymology

Compound of hålla +‎ punkt. Compare German Haltepunkt.

Noun

hållpunkt c

1. (figurative) anchor, support, point of reference

Declension

Declension of hållpunkt
	Singular		Plural
	Indefinite	Definite	Indefinite	Definite
Nominative	hållpunkt	hållpunkten	hållpunkter	hållpunkterna
Genitive	hållpunkts	hållpunktens	hållpunkters	hållpunkternas

Further reading

• hållpunkt in Svenska Akademiens ordböcker