högborg

Swedish

Etymology

From hög (“high”) +‎ borg.

Noun

högborg c

1. stronghold (place of domination or survival)

Declension

Declension of högborg
	Singular		Plural
	Indefinite	Definite	Indefinite	Definite
Nominative	högborg	högborgen	högborgar	högborgarna
Genitive	högborgs	högborgens	högborgars	högborgarnas