krogbråk

Swedish

Etymology

Compound of krog +‎ bråk.

Noun

krogbråk n

1. bar fight

   Synonym: krogslagsmål

Declension

Declension of krogbråk
	Singular		Plural
	Indefinite	Definite	Indefinite	Definite
Nominative	krogbråk	krogbråket	krogbråk	krogbråken
Genitive	krogbråks	krogbråkets	krogbråks	krogbråkens

Further reading

• krogbråk in Svenska Akademiens ordböcker