människa

SwedishEdit

EtymologyEdit

From Old Saxon mennisko, from the weak inflection of Proto-Germanic *manniskaz.

PronunciationEdit

Alternative formsEdit

NounEdit

människa c

  1. a human being
  2. a person, people; (as a count)
    Tre människor skadades i olyckan
    Three people were injured in the accident.

DeclensionEdit

Related termsEdit

  • människofigur
  • människoföda
  • människoförakt
  • människogestalt
  • människohaj
  • människohand
  • människohandel
  • människohat
  • människohatande
  • människohatare
  • människohav
  • människohjärna
  • människohjärta
  • människohop
  • människohuvud
  • människointresse
  • människojakt
  • människokropp
  • människokunskap
  • människokännare
  • människokännedom
  • människokärlek
  • människoliknande
  • människoliv
  • människomassa
  • människomyller
  • människooffer
  • människoras
  • människorov
  • människorätt
  • människoröst
  • människosjäl
  • människoskara
  • människoskildring
  • människosläkte
  • människosmugglare
  • människosmuggling
  • människoson
  • människospillra
  • människosyn
  • människotyp
  • människouppfattning
  • människovarelse
  • människovimmel
  • människovän
  • människovänlig
  • människovärde
  • människovärdig
  • människoålder
  • människoälskare
  • människoälskande
  • människoätare
  • människoätande
  • människoöde
  • mänsklig

SynonymsEdit

ReferencesEdit

Last modified on 29 March 2014, at 02:26