sammansätta

Swedish

Etymology

Compound of samman +‎ sätta. Cognate of Danish sammensætte, Norwegian sammensette, German zusammensetzen.

Verb

sammansätta (present sammansätter, preterite sammansatte, supine sammansatt, imperative sammansätt)

1. compose, compound

Conjugation

Conjugation of sammansätta (weak)

	Active		Passive
Infinitive	sammansätta		sammansättas
Supine	sammansatt		sammansatts
Imperative	sammansätt		—
Imper. plural1	sammansätten		—
	Present	Past	Present	Past
Indicative	sammansätter	sammansatte	sammansätts, sammansättes	sammansattes
Ind. plural1	sammansätta	sammansatte	sammansättas	sammansattes
Subjunctive2	sammansätte	sammansatte	sammansättes	sammansattes
	Participles
Present participle	sammansättande
Past participle	sammansatt
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

Derived terms

• sammansättning

Further reading

• sammansätta in Svenska Akademiens ordböcker