stadsplanerare

Swedish

Etymology

stad (“city”) +‎ -s- +‎ planerare (“planner”)

Noun

stadsplanerare c

1. a town planner; person working with town planning

Declension

Declension of stadsplanerare
	Singular		Plural
	Indefinite	Definite	Indefinite	Definite
Nominative	stadsplanerare	stadsplaneraren	stadsplanerare	stadsplanerarna
Genitive	stadsplanerares	stadsplanerarens	stadsplanerares	stadsplanerarnas