vredesdom

Swedish

Etymology

Compound of vrede (“wrath”) +‎ dom (“judgment”).

Pronunciation

• IPA^(key): /²vreːdɛsˌdʊm/

Noun

vredesdom c

1. (religion, uncommon) wrath (of God)
   • 1917, “Book of Revelation 15:1”, in Bible:

     Och jag såg ett annat tecken i himmelen, stort och underbart; sju änglar med de sju plågor som bliva de sista, ty med dem är Guds vredesdom fullbordad.

     And I saw another sign in heaven, great and marvellous, seven angels having the seven last plagues; for in them is filled up the wrath of God.

Declension

Declension of vredesdom
	Singular		Plural
	Indefinite	Definite	Indefinite	Definite
Nominative	vredesdom	vredesdomen	vredesdomar	vredesdomarna
Genitive	vredesdoms	vredesdomens	vredesdomars	vredesdomarnas

Synonyms

• vrede (more common)

References

• vredesdom in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)