blod

See also blot, bløt, blöt, blöd, blóð, and blöð

Danish

Etymology

From Old Norse blóð, from Proto-Germanic *blōþą (“blood”).

Pronunciation

• IPA: /bloːd/, [b̥loːˀð], [b̥loðˀ]

• audio

  (file)

Noun

blod n (singular definite blodet, not used in plural form)

1. blood

Usage notes

In compounds, blod- or blods-.

Derived terms

terms derived from "blod"

blodansamling c blodappelsin c blodbad n blodbank c blodbestænket blodbestænkt blodbroder c blodbøg c bloddonor c bloddoping c bloddryppende bloddråbe c blodfattig blodfejde c blodforgiftning c blodgang c blodhund c blodhævn c blodig blodkar n blodlegeme n

blodløs blodmangel c blodomløb n blodplasma n blodprocent c blodprop c blodproppatient c blodprøve c blodpølse c blodrig blodrus c blodsbeslægtet blodsbroder c blodsdråbe c blodserum n blodskam c blodskudt blodspor n blodsprængt blodstillende blodstyrtning c

blodsudgydelse c blodsuger c blodsukker n blodsænkning c blodtab n blodtransfusion c blodtryk n blodtryksforhøjelse c blodtype c blodtørstig blodudtrædning c blodunderløben blodåre c drageblod n fiskeblod n fuldblod n fuldblodsopdrætter c hjerteblod n næseblod n

External links

• Blod on the Danish Wikipedia.da.Wikipedia

---

Manx

Noun

blod m

1. blade

Mutation

Manx mutation
Radical	Lenition	Eclipsis
blod	vlod	mlod
Note: Some of these forms may be hypothetical. Not every possible mutated form of every word actually occurs.

---

Norwegian

Etymology

From Old Norse blóð, from Proto-Germanic *blōþą (“blood”).

Noun

blod n

1. blood

---

Old English

Etymology

From Proto-Germanic *blōþą, of unknown origin. Cognate with Old Frisian blōd (West Frisian bloed), Old Saxon blōd (Low German Bloot), Old Dutch bluot (Dutch bloed), Old High German bluot (German Blut), Old Norse blóð (Swedish blod), Gothic 𐌱𐌻𐍉𐌸 (bloþ).

Pronunciation

• IPA: /bloːd/

Noun

blōd n

1. blood

   Wæs ðæt blod hat. The blood was hot. (Beowulf)

Declension

    Declension of blod (strong a-stem)

	Singular	Plural
nominative	blōd	blōd
accusative	blōd	blōd
genitive	blōdes	blōda
dative	blōde	blōdum

Derived terms

• blōdwīte

Descendants

• Middle English: blood
  • Scots: bluid
  • English: blood

---

Swedish

Etymology

From Old Norse blóð, from Proto-Germanic *blōþą (“blood”).

Pronunciation

• audio

  (file)

Noun

blod n

1. blood

Declension

Declension of blod

	uncountable		uncountable
Neuter	indefinite	definite
nominative	blod	blodet
genitive	blods	blodets

Related terms

bloda blodanalys blodapelsin blodbad blodbana blodbank blodbesudlad blodblåsa blodbok blodbrist blodcancer blodcell blodcentral blodcirkulation bloddoping bloddopning bloddroppe bloddrypande bloddränkt blodfattig blodfett blodfläck blodfläckad blodflöde

blodfull blodfullhet blodförgiftning blodförlust blodförsörjning blodförtunnande blodgivare blodgivning blodgrapefrukt blodgrupp blodhosta blodhund blodig blodigel blodighet blodisande blodkorv blodkropp blodkärl blodlever blodlönn blodlös blodlöshet blodmat

blodnäva blodomlopp blodpalt blodplasma blodplätt blodpropp blodprov blodpudding blodpåse blodpöl blodriska blodrot blodröd blodsband blodsdrama blodsdroppe blodsdåd blodserum blodsfejd blodsförvant blodshämnd blodsjukdom blodskam blodsmak

blodsocker blodsoffer blodspengar blodspenning blodspilla blodsprängd blodspår blodsspillan blodsten blodstilla blodstillande blodstillning blodstinn blodstockning blodstänk blodstänkt blodstörtning blodsugande blodsugare blodsutgjutelse blodsvallning blodsvittne blodsystem blodsänka

blodtest blodtesta blodtillförsel blodtransfusion blodtryck blodtörst blodtörstig blodutgjutning blodvallning blodvatten blodvite blodvärde blodvätska blodåder blodöverföring blåblodig grisblod kallblod människoblod ont blod varmblod zigenarblod

References

• blod in Svenska Akademiens Ordlista över svenska språket (13th ed., online)

---

Volapük

Noun

blod (plural blods)

1. brother

Declension

declension of blod

	singular	plural
nominative	blod	blods
genitive	bloda	blodas
dative	blode	blodes
accusative	blodi	blodis
predicative	blodu	blodus
vocative	o blod!	o blods!