dånkn

Bavarian

Etymology

From Middle High German danken, from Old High German dankōn, from Proto-Germanic *þankōną. Cognates include German danken, Dutch danken, Yiddish דאַנקען (danken), English thank, Old Norse þakka.

Pronunciation

• IPA^(key): /ˈd̥ɔŋɡ̥ɴ̩/, [-ɡ̥ːɴ̩]
• IPA^(key): /ˈd̥ɒ̃ŋɡ̥ɴ̩/, [-ɡ̥ːɴ̩] (East Central, Vienna)
• Hyphenation: dånkn

Verb

dånkn (past participle dånkt)

1. to thank

Conjugation

Conjugation of dånkn

infinitive	dånkn
	present tense	past tense	subjunctive
1st person sing.	dånk	-	dånkad
2nd person sing.	dånkst	-	dånkadst
3rd person sing.	dånkt	-	dånkad
1st person plur.	dånkn	-	dånkadn
2nd person plur.	dånkts	-	dånkats
3rd person plur.	dånkn	-	dånkadn
imperative sing.	dånk
imperative plur.	dånkts
past participle	dånkt

Related terms

• Dånk
• dånkschee
• Dånkschee