förnäm
See also: förnam
Swedish
editEtymology
editBorrowed from Middle Low German vorneme or from German vornehm. Cognate of Danish fornem. Originally with the sense "which can or should be taken before others".
Adjective
editförnäm
- noble
- en förnäm släkt
- a noble family
- posh
- ett förnämt och högdraget sätt
- a posh and haughty manner
- grand, distinguished, exquisite, of excellent quality
- en förnäm tillställning
- a distinguished event
- Boken är förnämlig läsning
- The book is excellent reading
Declension
edit| Inflection of förnäm | |||
|---|---|---|---|
| Indefinite | Positive | Comparative | Superlative2 |
| Common singular | förnäm | förnämare | förnämast |
| Neuter singular | förnämt | förnämare | förnämast |
| Plural | förnäma | förnämare | förnämast |
| Masculine plural3 | förnäme | förnämare | förnämast |
| Definite | Positive | Comparative | Superlative |
| Masculine singular1 | förnäme | förnämare | förnämaste |
| All | förnäma | förnämare | förnämaste |
| 1) Only used, optionally, to refer to things whose natural gender is masculine. 2) The indefinite superlative forms are only used in the predicative. 3) Dated or archaic | |||
Derived terms
editReferences
edit- förnäm in Svensk ordbok (SO)
- förnäm in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
- förnäm in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)
- förnäm in Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1st ed., 1922)