göra ont
Swedish
editVerb
editgöra ont (present gör ont, preterite gjorde ont, supine gjort ont, imperative gör ont)
- to hurt (of a body part or the like, or psychologically by extension)
- Tån gör ont
- My/the toe hurts
- 1994, Nordman (lyrics and music), “Vandraren [The wanderer]”, in Nordman:
- Det gör ont, men gå ändå. Du kan alltid vända om. Det gör ont, men gå ändå. Du är här och kom hit som en vandrare.
- It hurts, but walk anyway. You can always turn around. It hurts, but walk anyway. You are here and came here [hither, to here] as a wanderer.
- to hurt (cause pain, like above)
- Att bli slagen med en slägga gör ont
- Getting hit with a sledgehammer hurts
- Det gjorde ont att förlora min hund
- It hurt to lose my dog
- Deras ord gjorde ont i mig
- Their words hurt on the inside
Conjugation
editConjugation of göra (weak)
| Active | Passive | |||
|---|---|---|---|---|
| Infinitive | göra ont | — | ||
| Supine | gjort ont | — | ||
| Imperative | gör ont | — | ||
| Imper. plural1 | gören ont | — | ||
| Present | Past | Present | Past | |
| Indicative | gör ont | gjorde ont | — | — |
| Ind. plural1 | göra ont | gjorde ont | — | — |
| Subjunctive2 | göre ont | gjorde ont | — | — |
| Participles | ||||
| Present participle | ontgörande | |||
| Past participle | — | |||
| 1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs. | ||||