känna sig
Swedish
editVerb
editkänna sig (present känner sig, preterite kände sig, supine känt sig, imperative känn sig)
- (reflexive) to feel (a particular way)
- Jag känner mig sjuk
- I feel sick
- Hur känner du dig?
- How do you feel?
- (reflexive, with för) to feel around (with one's hands, in a fumbling manner)
Conjugation
editConjugation of känna (weak)
| Active | Passive | |||
|---|---|---|---|---|
| Infinitive | känna sig | — | ||
| Supine | känt sig | — | ||
| Imperative | känn sig | — | ||
| Imper. plural1 | kännen sig | — | ||
| Present | Past | Present | Past | |
| Indicative | känner sig | kände sig | — | — |
| Ind. plural1 | känna sig | kände sig | — | — |
| Subjunctive2 | känne sig | kände sig | — | — |
| Participles | ||||
| Present participle | — | |||
| Past participle | — | |||
| 1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs. | ||||