kräva
Swedish edit
Etymology edit
For the verb: krav + -a. From Old Swedish kræfia, from Old Norse krefja, from Proto-Germanic *krafjaną or Proto-Germanic *krabjaną. Causative derivation from krav. Cognate with Danish kræve, Norwegian Bokmål kreve, Old English crafian and English crave.
Pronunciation edit
Audio (file)
Noun edit
kräva c
Declension edit
| Declension of kräva | ||||
|---|---|---|---|---|
| Singular | Plural | |||
| Indefinite | Definite | Indefinite | Definite | |
| Nominative | kräva | krävan | krävor | krävorna |
| Genitive | krävas | krävans | krävors | krävornas |
Verb edit
kräva (present kräver, preterite krävde, supine krävt, imperative kräv)
- to demand, to forcefully request
- Jag kräver att få tala med föreståndaren
- I demand to speak to the manager
- kräva någon på pengar
- demand money from someone
- to take, to demand, to require
- ett yrke som kräver stort tålamod
- an occupation that demands great patience
Conjugation edit
Conjugation of kräva (weak)
| Active | Passive | |||
|---|---|---|---|---|
| Infinitive | kräva | krävas | ||
| Supine | krävt | krävts | ||
| Imperative | kräv | — | ||
| Imper. plural1 | kräven | — | ||
| Present | Past | Present | Past | |
| Indicative | kräver | krävde | krävs, kräves | krävdes |
| Ind. plural1 | kräva | krävde | krävas | krävdes |
| Subjunctive2 | kräve | krävde | kräves | krävdes |
| Participles | ||||
| Present participle | krävande | |||
| Past participle | krävd | |||
| 1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs. | ||||
Related terms edit
References edit
- kräva in Svensk ordbok (SO)
- kräva in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
- kräva in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)