landsförrädare

Swedish

Etymology

From land +‎ -s- +‎ förrädare.

Noun

landsförrädare c

1. a traitor (one who violates his allegiance and betrays his/her country)

   Synonym: quisling

Declension

Declension of landsförrädare
	Singular		Plural
	Indefinite	Definite	Indefinite	Definite
Nominative	landsförrädare	landsförrädaren	landsförrädare	landsförrädarna
Genitive	landsförrädares	landsförrädarens	landsförrädares	landsförrädarnas

References

• landsförrädare in Svensk ordbok (SO)
• landsförrädare in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)