motståndskraftig
Swedish
editEtymology
editFrom motståndskraft + -ig. First attested in 1888.
Adjective
editmotståndskraftig (comparative motståndskraftigare, superlative motståndskraftigast)
Declension
editInflection of motståndskraftig | |||
---|---|---|---|
Indefinite | Positive | Comparative | Superlative2 |
Common singular | motståndskraftig | motståndskraftigare | motståndskraftigast |
Neuter singular | motståndskraftigt | motståndskraftigare | motståndskraftigast |
Plural | motståndskraftiga | motståndskraftigare | motståndskraftigast |
Masculine plural3 | motståndskraftige | motståndskraftigare | motståndskraftigast |
Definite | Positive | Comparative | Superlative |
Masculine singular1 | motståndskraftige | motståndskraftigare | motståndskraftigaste |
All | motståndskraftiga | motståndskraftigare | motståndskraftigaste |
1) Only used, optionally, to refer to things whose natural gender is masculine. 2) The indefinite superlative forms are only used in the predicative. 3) Dated or archaic |
Further reading
edit- motståndskraftig in Svensk ordbok.
- motståndskraftig in Reverso Context (Swedish-English)