rättegång

Swedish

Etymology

From Old Swedish rætganger, rættarganger, from Middle Low German rechtgank, equivalent to rätt +‎ -e- +‎ gång. Cognate with Danish rettergang, Norwegian Bokmål rettergang, Norwegian Nynorsk rettargang, German Rechtsgang and Dutch rechtsgang.

Pronunciation

• Audio:

  (file)

Noun

rättegång c

1. (law) a trial

   Rättegången mot Nisse inleds på måndag

   The trial against Nisse starts on Monday

Declension

Declension of rättegång

		nominative	genitive
singular	indefinite	rättegång	rättegångs
	definite	rättegången	rättegångens
plural	indefinite	rättegångar	rättegångars
	definite	rättegångarna	rättegångarnas

Derived terms

• skenrättegång

See also

• prövning

References

• rättegång in Svensk ordbok (SO)
• rättegång in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
• rättegång in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)