rättegångshinder
Swedish
editEtymology
editCompound of rättegång + -s- + hinder.
Noun
editrättegångshinder c
Declension
edit| Declension of rättegångshinder | ||||
|---|---|---|---|---|
| Singular | Plural | |||
| Indefinite | Definite | Indefinite | Definite | |
| Nominative | rättegångshinder | rättegångshindret | rättegångshinder | rättegångshindren |
| Genitive | rättegångshinders | rättegångshindrets | rättegångshinders | rättegångshindrens |