åtmen

Bavarian

Alternative forms

• åtman (spelling variant)

Etymology

From Middle High German ātemen, ætemen, Old High German ātamōn, from the noun ātum (“breath”), from Proto-Germanic *ēþmaz, from Proto-Indo-European *h₁eh₁tmén. Equivalent to Åtem +‎ -n.

Pronunciation

• IPA^(key): /ˈɔd̥mɐn/, [ˈɔd̥ːmɐn]
• Hyphenation: åt‧men

Verb

åtmen (past participle gåtmet)

1. to breathe

Conjugation

Conjugation of åtmen

infinitive	åtmen
	present tense	past tense	subjunctive
1st person sing.	åtm	-	åtmad
2nd person sing.	åtmest	-	åtmast
3rd person sing.	åtmet	-	åtmad
1st person plur.	åtmen	-	åtmadn
2nd person plur.	åtmets	-	åtmats
3rd person plur.	åtmen	-	åtmadn
imperative sing.	åtm
imperative plur.	åtmets
past participle	gåtmet

Synonyms

• a Luft kriagn

Derived terms

• aufåtmen
• ausåtmen
• durchåtmen
• eineåtmen
• eiåtmen
• weideråtmen