Wiktionary

ock

See also: öck and -ock

English

edit

Etymology 1

edit

From Arabic أَخ (ʔaḵ, “brother”) Doublet of akh

Noun

edit

ock (plural ocks)

  1. (New York City) A man of Middle Eastern descent that runs a deli or bodega, typically in New York.

Etymology 2

edit

Interjection

edit

ock

  1. Alternative spelling of och

Anagrams

edit

Swedish

edit

Etymology

edit

From Old Swedish ok, from Old Norse auk.

Pronunciation

edit

Adverb

edit

ock

  1. (dated) too, also, as well as
    Synonyms: också, även
    Och jag ock med!
    And I'm too!
    • 1917, “Evangelium enligt Matteus, 6 Kapitlet”, in 1917 års kyrkobibel:
      Ske din vilja, såsom i himmelen, så ock på jorden
      Thy will be done, on earth as it is in heaven.
    • 2019, Robert Garpetun, Anders Johansson, “Zlatan är inte ensam – här är andra vandaliserade statyer vi minns”, in Sydsvenskan‎[1]:
      Statyer tillverkade av koppar och brons hamnar följaktligen förr eller senare alltid på metalltjuvarnas radar. Så ock minnesmärket över Slaget vid Lund som blev av med en kanon redan i augusti i år.
      Consequently, statues made of copper and bronze always end up on the radar of metal thieves sooner or later. As did the memorial of the Battle of Lund, which had a cannon stolen already in August this year.

Conjunction

edit

ock

  1. Dated spelling of och.

References

edit
Retrieved from "https://en.wiktionary.org/w/index.php?title=ock&oldid=79853303"