påvisa
Swedish
editEtymology
editPronunciation
editAudio: (file)
Verb
editpåvisa (present påvisar, preterite påvisade, supine påvisat, imperative påvisa)
- to prove (the existence of) something; to show, to demonstrate, to detect
- Vi hittade en fågel, så nu har vi påvisat att det finns fåglar här
- We found a bird, so now we have shown that there are birds here
- Forskare har inte kunnat påvisa skadliga effekter från strålningen
- Researchers have not been able to show/detect any harmful effects from the radiation
Conjugation
editConjugation of påvisa (weak)
| Active | Passive | |||
|---|---|---|---|---|
| Infinitive | påvisa | påvisas | ||
| Supine | påvisat | påvisats | ||
| Imperative | påvisa | — | ||
| Imper. plural1 | påvisen | — | ||
| Present | Past | Present | Past | |
| Indicative | påvisar | påvisade | påvisas | påvisades |
| Ind. plural1 | påvisa | påvisade | påvisas | påvisades |
| Subjunctive2 | påvise | påvisade | påvises | påvisades |
| Participles | ||||
| Present participle | påvisande | |||
| Past participle | påvisad | |||
| 1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs. | ||||