månljus

Swedish

Etymology

Compound of måne +‎ ljus.

Adjective

månljus (comparative mer månljus, superlative mest månljus)

1. moonlit
2. (figurative) problematic, not good

Declension

Inflection of månljus
Indefinite	Positive	Comparative	Superlative2
Common singular	månljus	mer månljus	mest månljus
Neuter singular	månljust	mer månljust	mest månljust
Plural	månljusa	mer månljusa	mest månljusa
Masculine plural3	månljuse	mer månljusa	mest månljusa
Definite	Positive	Comparative	Superlative
Masculine singular1	månljuse	mer månljuse	mest månljuse
All	månljusa	mer månljusa	mest månljusa
1) Only used, optionally, to refer to things whose natural gender is masculine. 2) The indefinite superlative forms are only used in the predicative. 3) Dated or archaic

Noun

månljus n (uncountable)

1. moonlight

Declension

Declension of månljus

		nominative	genitive
singular	indefinite	månljus	månljus
	definite	månljuset	månljusets
plural	indefinite	—	—
	definite	—	—

Further reading

• månljus in Svenska Akademiens ordböcker