skräll

See also: skrall

Swedish

Etymology

Deverbal from skrälla. Cognate of Norwegian Bokmål skrall.

Noun

skräll c

1. boom, blare, loud noise

   Synonyms: brak, krasch

2. (colloquial, especially sports) upset (unexpected, startling occurrence)

   en stor skräll

   a major upset

   1. (sports) surprise victory

Declension

Declension of skräll
	Singular		Plural
	Indefinite	Definite	Indefinite	Definite
Nominative	skräll	skrällen	skrällar	skrällarna
Genitive	skrälls	skrällens	skrällars	skrällarnas

Derived terms

• dunderskräll

References

• skräll in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
• skräll in Svensk ordbok (SO)
• skräll in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)