tjänstefel

Swedish

Etymology

tjänst +‎ -e- +‎ fel

Noun

tjänstefel n

1. (crime) official misconduct, breach of duty, misuse of office

Declension

Declension of tjänstefel
	Singular		Plural
	Indefinite	Definite	Indefinite	Definite
Nominative	tjänstefel	tjänstefelet	tjänstefel	tjänstefelen
Genitive	tjänstefels	tjänstefelets	tjänstefels	tjänstefelens

References

• tjänstefel in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
• tjänstefel in Svensk ordbok (SO)
• tjänstefel in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)
• The Swedish Criminal Code (Brottsbalken), official English translation.